case

på antagningsdagen hörde man talas om dem. casen. tillfällen då aktörer hyrs in och lokal lånas på annan plats och eleven kommer dit och agerar tolk i en så gott som realistisk situation.
idag var det dags.
14:30 var det min tur.
sist ut.
tolka döv kvinna till hörande läkare med två lärare, lite bakom för att inte märkas, som iakttagare.
efter det genomgång av hur det hela varit.
kändes helt okej.
lät som att det gick bra.

undrar dock hur det varit om jag inte varit sist? om samma skådespel inte redan hade utspelat sig tre gånger under dagen?! =P

hur som helst kul att ha det första caset gjort.
en känsla av att OJ, är jag redan här?
det där som ju låg såå långt fram i tiden.
märkligt!

ungefär som att jag snart ska ut på praktik, och där få tolka.
närmar mig målet :)

helgen

vilken helg! :)

mellan två tallar i fredags en hängmatta och jag i den, med solen som värme, följt av lingonjakt samt plock i skogen med pappa.

strandpromenaden i knivsta i lördags tillsammans med M, följt av lingonjakt samt plock men också kantarelljakt och plock.

helgen innehöll såklart mycket, mycket mer, men kort sagt var den så gott som perfekt!

att vädret bjöd på sol och värme (30 grader i solen i lördags!) gjorde inte det hela sämre precis :) liksom att träffa en bror med sambo innan jag åkte mot arlanda i söndags, också var en bonus.


och nu skiner solen och vissa björkar är fortfarande gröna :)

genom takfönstret ser jag karlavagnen på höstkvällens himmel

jag gillar inte riktigt när hösten kryper inpå. jag vet att det finns mycket fina och mysiga saker som hör hösten till, och även vintern för den delen, och dem gillar jag. men jag gillar inte tanken att våren, försommaren, sommaren och sensommaren är förbi. men som sagt finns det fina saker. en av dem är att jag kan stå i mitt badrum eller kök och genom takfönstret se stjärnorna :)

helgen har bestått av vad jag behövde. igår promenad ner till, på, samt hem från stan, följt av bakning av morotsbröd (gott) och efter det en timme i skogen. idag har jag hållt mig mestadels inomhus men å andra sidan åstadkommit en novell på snudd på 30 000 tecken. vilket är gränsen. jag vet inte hur pass mycket jag tror på denna novell. men utan att chansa har jag absolut noll chans att vinna.

på torsdag väntas flyg hem. och jag längtar. som en tok! :)

den otroliga tröttheten

för dålig mat. för lite grönsaker. för lite aktivitet... blablabla. nä, snarare för mycket i huvudet. jag har inte hängt med mig själv på sista tiden. den här helgen ska jag komma ikapp, mig själv. har jag tänkt. har inga måsten att göra. vila, ta igen mig, promenera och bara vara. det är vad jag behöver.

"världens tuffaste jobb"

efter fika lyssnade jag och R ikväll på en kvinna vid namn åsa som under tre veckor ifjol levde i en (fattig) kenyansk familj och arbetade som en (fattig) kenyansk kvinna. hon hade anmält sig på en slags annons som gick ut på att man ville arbeta för under 10 kr/dag, utan elektricitet, utan kollektivavtal, utan det ena och utan det andra men däremot mellan soluppgång och solnedgång. hon var en av ungefär 130 sökande. hon var den som fick det. ikväll berättade hon om sina upplevelser och visade bilder därifrån.

jag kan inte annat än att känna: jag vill också! tänk, vilka erfarenheter. så intressant. vilken fantastisk möjlighet till inblick i andra människors liv, i ett annat land med en helt annan kultur. jag tror att man blir mycket rikare som person om man kliver utanför sin låda, utanför sin trygghet, utanför vardagen man har med sina rutiner och bekvämligheter som man tar för givet. oavsett vad man gör som sticker ut från ens vanliga vardagslunk så tror jag att det berikar en. vissa händelser mer än andra.

ibland behöver man inte byta kontinent för att känna en förändring. ibland räcker en mindre sträcka för att känslan av att man gör något utöver sig själv ska infinna sig.

jag vill sträcka mig än längre än så...

/nèzna

höstdoft

igår på långpromenaden fann jag den, doften av höst. inte när vi gick på gångvägen genom skogen, nä, men när vi stod i viadukten där det på asfalten låg små gräshögar som hamnat där på något sätt. där luktade det skog. det förmultnade. den goda höstdoften.

idag inledde jag dagen med en timme i skogen. kände inte samma doft. men det är skönt att vistas i skogen! :) sen kom jag hem och satte igång med tvätt och den våriga aktiviteten att tvätta fönster. eftersom jag inte var här i somras var det ingen idé att tvätta dem innan jag åkte hem i juni. däremot nu. nu finns inte längre spår av den fågel som flög in i rutan någon gång under sommaren.

sommaren. flyktigt borta.

somliga ting är flyktiga. somliga varelser. och jag tänker då och då på jonas gardells show tillfällig gäst i ditt liv. hur många människors liv kommer jag vara en tillfällig gäst i? hur många tillfälliga gäster rymmer mitt liv? somliga vill man inte vara annat än tillfällig med. andra sörjer jag att det inte blev längre än vad det tycks. vad beror det på? vad avgör? vem avgör? hur kommer det sig?

/nèzna

dagens...

DAGENS LÅT: yellow submarine? men ingen direkt sång utan snarare någon slags konstigt nynnande tillsammans med c
DAGENS SAKNAD: m
DAGENS KLÄDSEL:  jeans, linne, kofta och jacka i handen/kassen (vädret kan inte påstås vara annat än lurigt såhär års!)
DAGENS FRISYR: uppsatt
DAGENS PLANER: med tanke på att dagen övergått till vad som tidigare idag var morgondag, är de närmsta planerna att sova
DAGENS ROLIGASTE: att sitta på en sten i skogen och se liten ut? :P
DAGENS BÄSTA: lördag!
DAGENS SÄMSTA: att jag inte kommer igång att skriva det där som jag tänkt att jag ska skriva
DAGENS VÄN: c
DAGENS DRYCK: coca cola light
DAGENS LÄNGTAN: nästnästa helg :)
DAGENS GODIS: marabou daim
DAGENS KÖP: diverse från ö&b och bananer samt potatis från coop. yeah!

ibland händer det att man fastnar i en tanke, man vet att förr eller senare kommer man utföra den, men ändå drar man ut på det; desto bättre känns det när man väl fått tummen ur och inser att, det gick ju bra! det känns bra. bättre än tänkt, och, vad hindrade förr?